1.Storytelling 2.0 – Från berättelser till deltagande
Storytelling fortsätter vara en central del av marknadsföring, men dagens konsumenter nöjer sig inte med att bara lyssna – de vill delta. Detta är kärnan i Storytelling 2.0: att skapa upplevelser som både speglar varumärket och samtidigt bjuder in målgruppen att vara en del av berättelsen.
Enligt Svenskarna och Internet har 2 av 10 barn och unga (8–19 år) postat en TikTok-trend det senaste året, och en studie från YouTube visar att 65 % av Gen Z ser sig själva som “kreatörer”. Konsumenter, särskilt den yngre generationen, vill vara medskapare, inte bara passiva åskådare.
TikToks trendrapport för 2025 lyfter även hur ”Brand Chem” är ett växande tema framåt där framgång inte längre bara handlar om att nå ut, utan att skapa en djupare relation och kemi med målgruppen.
En annan trend som växer är ”Outbound engagement”, där varumärken aktivt deltar i samtal och communities genom att kommentera på andra kreatörers eller varumärkens inlägg på sociala medier. Det är ett effektivt sätt att stärka relationer med befintliga och nya målgrupper.
Hur ser ert varumärkes interaktion med målgruppen ut? Hur kan ni skapa utrymme för och utveckla deltagande och relation på ett sätt som samtidigt stärker varumärket?
2.Det mänskliga perspektivet blir allt viktigare
AI-teknologi tar en allt större plats inom reklam och kommunikation, med framgångsrika exempel som Nikes kampanj “Never Done Evolving”, där Serena Williams mötte sitt yngre jag i en virtuell tennisduell för att hylla hennes utveckling genom sportkarriären.
Samtidigt visar undersökningar att konsumenter blir bättre på att känna igen AI-genererade annonser, som allt oftare upplevs som tråkiga eller förvirrande.
När Coop nyligen lanserade en reklamkampanj med AI-genererade bilder möttes den av kritik i kommentarsfältet, där många uppfattade bilderna som själlösa och fejk. Det väcker en viktig fråga: Hur AI används spelar roll – både för varumärkets trovärdighet och hur innehållet tas emot av publiken.
Den snabba AI-utvecklingen sker parallellt med en växande fascination för det äkta och komplexa i att vara människa. Populärkulturella trender och snackisar, som ”Brat Summer,” Lola Youngs virala låt ”I’m Too Messy” och filmen Insidan Ut 2, hyllar detta i olika former.
En artikel från World Economic Forum betonar att förståelse för mänskliga upplevelser blir allt viktigare i en tid av avancerad teknologi. Marknadsförare som lyckas är de som kan kombinera teknik med kreativitet och mänskligt hantverk.
Har ni en tydlig AI-strategi? Och hur säkerställer nu autenticitet och mänsklighet i kommunikationen?
3.Undvik att hamna i ”Gen Z-fällan” – tänk bredare
Det är lätt att fastna i att enbart rikta sig till eller tänka utifrån ”Gen Z”, särskilt när ungdomsfokuserade rapporter dominerar medielandskapet. Men att enbart fokusera på Gen Z riskerar att göra att andra värdefulla målgrupper förbises.
Till exempel är dagens äldre generation inte som tidigare generationer – de är digitalt uppkopplade, aktiva och ofta mer köpstarka.
Växande trender som ”jobbonär” (kombination av jobb och pension) och framväxten av ”Granfluencers” på sociala medier visar hur även den äldre generationen både förändras och inspirerar.
Algoritmer på sociala medier styrs främst av intressen och användarinteraktioner – inte av ålder. Det är därför viktigt för alla varumärken att fundera på hur innehåll och uttryck utformas, för att undvika att tilltalet blir för snävt och inte tilltalar målgrupper som är viktiga och värdefulla att kommunicera med.
